söndag 7 februari 2016

Hällristningsbåt


På listan över konstiga saker jag gjort på grund av min utbildning till syfröken kan jag nu även lägga en Hällristningsbåt!
Uppgiften var att göra en konstruktion eller leksak baserad på vad man nog egentligen kan säga är waldorfpedgogikens syn på leksaker. Det vill säga, den ska ha föremålets karaktär, men ändå vara öppen för den lekandes egna laddande av känslor och egenskaper. I övrigt skulle den vara möjlig att koppla till att en elev kommer och säger att nu läser vi om det här i ett anat ämne, kan vi göra en sådan i slöjden.
Mannen som skrivit den litteratur vi läste i samband med uppgiften gjorde djur utifrån målningarna i Lascauxgrottan  i Frankrike, men jag tänkte att det är ju att gå över ån efter vatten, för vi har ju våra hällristningar! Och eftersom han ju redan gjort djuren så tänkte jag att jag tar en båt. Enligt den här författaren ligger det heller inget egenvärde i att vara så originell som möjligt, utan det är helt okej att hålla sig inom en etablerad konstnärlig tradition, så det är väl det jag gör. Spinner vidare på bronsåldersarvet fast i tredimmensionell form.
Hällristningsbåtarna ser ju väldigt konstiga ut, med en märkligt utsträckt köl, som man inte begrep sig på förrän man gjorde ett fýnd i Danmark på 1920- talet, den så kallade Hjortspringsbåten, som bara är några hundra år yngre än våra hällristningar.
Jag utgick ifrån själva hällristningsbilden när jag gjorde min replik, eftersom jag ju skulle göra något som inte var för detaljerat, utan som går att ladda med egna tankar. Här finns inga detaljer, utöver möjligen huvudena i för och akter, men även dessa är rudimentära, som det ju blir när man hackar i sten, och kan tolkas som hur elaborerade drakhuvuden man vill. Jag valde att sy i den röda färg vi använder när vi målar i hällristningar för att kopplingen skall bli tydlig, jag tänker mig att eleverna stöter på hällristningar i sina historiestudier under mellanstadiet och då lättare kan se vad det är vi har gjort. I övrigt kan man runt denna båt tolka fritt. Hur framförde man den? Förr trodde man att det var segel, nu är man nästan säker på att man rodde, men vad tror vi? Vad gjorde man med båten? Krigade? Fiskade? Transporterade saker? Båtens karaktär finns, men ladda den får vi göra själva.
Ibland blir man nöjd, när man lyckas utföra en knepig uppgift som man först tror man ska gå bet med, men som man slutligen ror i hamn!
Jag har väl egentligen inte haft en enda källa till båtens utformning, det finns ju massor av den här typen av båtar på hällristningar, både med rak och rundad köl, respektive med två likadana stävar och med tydlig för och akter, men jag tittade i alla fall på den här bilden när jag utformade drakhuvudena:
Här är det ju tydligt att det finns en för och en akter, men Hjortspringsbåten hade inte det, den var som en kanot som inte behövde vända, det var bara för besättningen att sno runt och fortsätta ro åt andra hållet. Eller paddla kanske, årorna såg tydligen mer ut som paddlar.Intressant! Nu vet jag lite mer om bronsåldersbåtar än jag gjorde för en vecka sedan!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar