torsdag 31 december 2015

Det blir lite till barnen också!

Sedan yngsta dottern skulle fylla ett, snart två år sedan, har här legat en halvfärdig docka, men dagen innan julafton blev den äntligen klar så hon kunde få den i julklapp. Jag har använt mig avwaldorfdockans anatomi, för den tycker jag är helt optimal, blir ett fint ansikte och bra form, dessutom blir det en fin tyngd i ullkroppen. Dessutom är det en fin tanke att ge dockan samma färger som barnet för identifikationens skull. Men sedan har jag jobbat fritt, dockan har fått riktiga ögon, mun, navel och till och med en snippa! Jag har sytt mer renodlade waldorfdockor till stora flickan, men hon har aldrig visat något större intresse för dem, och jag tror det beror på att det är svårt att få kontakt med en docka utan riktiga ögon.
Den stora flickan är ju i en magisk ålder, hon gillar Ronja Rövardotter, mumintrollen, allt som är gammaldags och historia, äventyr, lite mysticism, helt fantastiskt!
En tv-serie som hon tagit till sig är Den vita stenen, det var jag som introducerade den för henne, för jag älskade den som barn, och hon leker ofta vita stenen med en sten hon hittat. Så igår åkte hon och jag till en tygaffär och köpte tyg, konstruerade ett mönster och sydde en likadan klänning som Fia har i filmen! 
Hon är så nöjd!

Tack Christina

Vet inte vem du är, du har kommenterat som anonym, men tack för tipsen om Julekongen! Vi får inte in norsk TV här, men filmen kan man ju hoppas på att kunna få se på något vis. Urgulligt av dig!

Slutspurt

Min första termin på textilslöjdslärarutbildningen går mot sitt slut! Och det har gått väldigt bra hitills! Nu får vi bara se hur det går med sluttentan i materiallära som jag lämnade in för ett par dagar sedan.
Under tiden har jag lagt sista handen vid alla praktiska uppgifter som jag ska redovisa vecka 2.
Jag har monterat flera meter band på min folkdräktskjol:
Och jag har vävt med udda material som brödpåse och makramesnöre. Det senare är för att göra något lite grövre och "grabbigare" av band. Dessutom utvecklade jag mitt armband av band sytt runt snöre till ett halsband, för den elev som inte orkar väva mer än en pytteliten bit. Om man inte vill ha ett halsband kan det ju bli en nyckelring också!
Halsbandet blev riktigt snyggt om jag får säga det själv!

lördag 26 december 2015

Kalenderstrumporna klara

Nu på morgonen fäste jag trådarna i strumporna jag stickat efter tålamodspåsens kslserstickning- det är så fantastiskt roligt att hon ger oss detta varje år!
Jag blev mycket nöjd, färgerna är jättefina! Men garnet är inte så bra, det är för luddigt, kommer att bli noppor och göra att mönstret syns dåligt.
Vi fick lära oss en ny uppläggning, estnisk elastisk, som dels blev väldigt snygg, och dels blev mycket elastiskt, den här kommer jag använda fler gånger till strumpor! Inte var det svårt heller.
Vi stickade förstärkt häl, vilket ju är superbra, och så fick vi lära oss en ny häl, men den passar tyvärr inte min fot modell riktigt, så den blir det nog inte fler gånger. (Men den blir kanske bättre bör jag gått i strumpan lite!)
Och då det här: att garnet tar slut två cm innan strumpan är klar... Då ångrar man att man inte gjorde det där mönsterstickade bandet innan tån, för hade man gjort det hade garnet räckt. Men repa och göra om- nej! Man får väl ha skor på sig!

torsdag 17 december 2015

Julpysselinspiration

I höstas var jag på en kurs i Helsingfors, och passade på att besöka en enorm julbutik. 
Jag köpte inget, för det var bara för
Mycket, det enda fina jag såg var oroar i halm, och de hade jag inte kunnat transportera hem i helt skick. Jag hade tänkt mig att göra något sådant här till jul, men det kommer jag inte hinna, men någon annan kaske blir inspirerad, den lilla stjärnan är väldigt fin.
Men undvik limpistolen...😜



söndag 6 december 2015

Dublinhätta

Vad gör man med en massa brickvävda band? Jo vikingakläder! Så nu blir det en Dublinhätta, världens enklaste modell, bara ett avlångt tygstycke vikt på mitten och hopsytt, fast i mitt fall givetvis med fällda sömmar. Jag syr i blekt Lunne och kantar med ett enkelt litet band vävt i silke och blått lingarn, precis som originalet från Osebergaskeppet!


torsdag 3 december 2015

Tålamodspåsens julkalender

Egentligen har jag ju inte tid, men eftersom man inte kan ta med bandvävstolen på bussen till jobbet så har jag gett mig själv tillåtelse att följa tålamodspåsens stickkalender i år också! Jag ser det spm utbildning, för man lär sig alltid något nytt- i år har det redan blivit en ny uppläggning!

tisdag 1 december 2015

Två flugor i en smäll!

Slöjdfrökenutbildningen kräver att man väver band, på längden och tvären, och då vore det ju väldigt dumt  man inte tog tillfället i akt och vävde band till folkdräkten som bara ligger och tar upp plats!
Känns helt fantastiskt att kunna väva linningsbandet själv efter hur det ser ut på de gamla kjolarna som finns museum. I dräktstandarden är detta band nämligen bortrationaliserat till förmån för en slät linning- urtrist!
Jag vävde i bandvävstol med en extra bandgrind för mönstertrådarna, efter leksandsvävstolsmodell för den som begriper sig på detta. Mycket smidigt och bra på alla sätt!
Eftersom vi också skulle väva ett långt band (hur nu detta definieras) har jag vävt ett band att fästa upp linneskoningen nedtill på kjolens insida med.
Nu fattas det bara ett band, en grönt dekorationsband till nederkanten. Jag har ett liggandes, ett köpe... Tänk om jag skulle väva det också?